Om hur historien skapar oro inför framtiden…

Det nyss framkommit har
Att på skola jag gick
Fram till nu fick va kvar
En rätt läskig prick
Som man hade på känn
Var en tveksam filur
Han var vuxen men
Ändå ledarfigur

Som tuff kille i klass
Sån som lyda man bör
Som med retorik vass
Kan få folk utanför
Och när det sig begav
Minns jag tydligt och klart
Rykten honom omgav
Av tvivelaktig art

Aldrig såg jag väl nåt
Men, rannsakar jag själv
Borde vi väl förstått:
Ingen rök utan eld

Vi var barn, inte han
Kunde vi tatt itu
Med att det de nu fann
Stoppats då, inte nu?
Och satt stopp för ett sätt
Som vi kände helt klart
Var helt fel, inte rätt
Ja, det var uppenbart

Där han slugt valde ut
Någon ensam utsatt
För att sen resolut
Leka råtta och katt
Bygga upp en tillit
Hos en bräcklig person
För att sen bit för bit
Mana fram affektion
Nån som han ganska snart
Lyckades övervinna
Fastnade i framfart
I hans jakt på ung kvinna

Ja, vad kunde vi gjort
Vi som stod där bredvid?
Detta jag mig nu sport
Och kan inte få frid
Men om jag ärligt ska
Vara mer realist
Då min fråga får ta
En något annan twist:

Kanske var inte vi
Några smarta strateger
Men den värld han fanns i
Den var full av kolleger
Var det ingen som såg?
Var det ingen som hörde?
Fördes ej dialog
Om hur han sig uppförde?

Var fanns deras kurage
När de såg vad som skedde?
Hade han kamouflage
Som han med dem förledde?
Eller var de som vi
Helt livrädda för
Att hans tyranni
Satte dem utanför?

Inget svar lär jag få
Och det är ett problem
Ty snart ska mina små
In i samma system
Som jag vill lita på
Ger dem trygghet och ro
Dessa tankarna då
Ger mig tydlig oro

Att i tjugofem år
Eller klart mer än så
En som han chansen får
Att ostört hålla på
Trots att han blivit sedd
Av så många jag vet
Var och en, feg och rädd
Om grupptillhörighet
Låtit honom va kvar
När vi skulle sagt ”Nej!”
För det här jag som far
Kommer oroa mig…

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂

Ömsom vin och ömsom vatten…

Ömsom vin och ömsom vatten
Nåt är bra och nåt är skit
Det är sant, ja ta mig katten
För idag kom solen hit!

Ömsom vin och ömsom vatten
Folk la sig i långa rader
Inte jag, för jag på natten
Gått och fått mig fyrtio grader

Ömsom vatten ömsom vin
Sitter här och rimmar loj
Sån är ödesironin
Ömsom retlig ömsom skoj

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂

I väntans tider…

I snart fyra timmar jag väntat
Och sett klockan ticka på
Tristessen sig i mig inpräntat
Nu måste jag nått hitta på

Att le i väntrum på akuten
En lek som jag roar mig med
Jag ser, de vill ge mig på truten
Och snabbt åker leendet ner

En läskig lynchstämning råder
Som ständigt får uppåtpisk
Och jag slipper stryk på nåder
För att ingen i mobben är frisk

Så gick iallafall fem minuter
Av denna dagen på glid
Jag ömsom lider, ömsom njuter
Av oro och av egentid

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂

Funderingar vid badkarskanten

Bröders bråk och nationers konflikter
Skrivs sällan in i samma dikter
Ändå får sägas att de likheter har

En gör nåt dumt och den andre markerar:
”Så gör man inte” och sen returnerar
Lägger på ränta, ger hårdare svar

Öga för öga och tand för en tand
Samma principer för bröder och land
Båda tror anfall är bästa försvar

Fokuset ligger på vem som börja
Omvärld får lyssna på skuldgivarsmörja
Medan de trappa upp sina gensvar

Omvärld försöker konflikten uppskjuta
Få fokusskifte till vem som kan sluta
Innan de nått dit där blott en finns kvar

Inte helt sällan tyvärr det dock hända
Att de nått punkt där de inte vill vända
Trots situationen är ohållbar

När jag ser detta på avstånd jag lider
Men också när jag ser två små individer
Som bråkar vilt hemma i vårt badkar

Handfallen sitta, vänta och titta
Hur de varann med sin ilska smitta
Hävdande att det är självförsvar

Hur ska jag tänka, hur ska jag handla
För att med ord deras ilska förvandla
Till kraft som är mera användbar
Så att de ej blir nationers kämpar
Som bråklogiken med vapen tillämpar
Tills jag en dag ingen av dem har kvar?

Vid badkarskanten slikt jag funderar
Medan de skvätter och provocerar
Tydlig blir fadersuppgiften jag har

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂

En mötesplats…

I väntrummet på vårdcentral
På förmiddagarna
På stor bakteriefestival
Träffas deltagarna

En del har åkt i småbarn dit
En del suttit i gamla
En del har dödats av handsprit
När de sig skulle samla

Här samlas de i orgie stor
En geggig procedur
Med diarré och host och snor
De plågar sitt värddjur

Och om de hade stoppat där
Då vore det ok
Men känslan som man får tyvärr
Är att de sprider sig

Likt Noak med sin ark de står
”Kom hit i jämna par”
Och alla deras värddjur får
Ett kass immunförsvar

Och patienten sitter där
Och väntar på sin tur
Utöver sina ledbesvär
Av nysning får en skur

Sen går hen därifrån i tro
Att hen fått medicin
Medbärandes ny garnison
Av smittokolonin

En samhällets akilleshäl
Detta vårt sjukbeteende
Bakterier säger ej ”Farväl”
Utan ”På återseende”

Och nästa gång de träffas där
En vecka har då flytt
Då bubblar nyupptäcktsbegär
Då vill de prova nytt…

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂