I kval inför val…

På sociala media vi möts och håller me’
För de vi valt till vänner resonabla människor e
Och tycker vi nånting, gör våra vänner också det
Så stärker vi varandra i vår övertygelse

Att diskutera saker med dem som oss är rätt lika
Så har vi alltid gjort, fast innan mer över en fika
Vår känsla av samhörighet vårt eget jag berika
Men ve den som från gruppens norm och åsikter avvika!

Att detta sker på internet torde väl va ok?
Då kan en fikasnacket hela tiden ha med sig
Och vännerna finns alltid där på närmaste display
Att lyssna, fatta, stärka allt vi tänker och vill säj

Men parat med att detta flyttat in på internet
Vi får nyheter och åsikter till oss på nytt sätt
En glidning från journalistik till fikasnack har skett
Och källkritik på detta vis har tagit till reträtt

Vår faktagranskning skippas under nyvunna parollen:
”Om man ifrågasätter ständigt blir man yr i bollen
Min åsiktsfrände har ju redan fixat den kontrollen”
På detta sätt vi plogar vägen fri, fram kommer trollen

Och kritisk tanke ej längre är vårat ideal
Nä, viktigare är att sprida åsiktsmaterial
Och faktakoll och analysförmåga blivit skral
Och det blir något skrämmande när det är dags för val

Och om du läst såhär långt kanske du slikt nu fundera?:
Hur ska jag då ta reda på hur jag nu ska votera?
Hur ska jag då partiprogram och utspel rätt värdera?
Nåt matnyttigt får han väl ändå ge som kan fungera?

Här, mina tio cent för dig som ej har dig bestämt:
Ta nu vårt val på största allvar, det är inget skämt!
Tänk inte på personer, ej heller på enskild fråga
Tänk på framtidsvisioner, tänk även handlingsförmåga

Jag avser ej att dyvla på dig egen åsikt här
Men när jag chansen får jag gör mig såklart glatt besvär:
Därför nu inför valet vill jag så ett litet frö:
Den viktigaste frågan är väl ändå vår miljö?
Skolgång, invandring, skatt, pension, och vård och andra frågor
De kommer va oviktiga om världen står i lågor…

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂

Flyg fula sommar, flyg!

Tar bladet ifrån munnen
Har tröttnat på att se
Semesterpärla funnen
Där nån fåraktigt le

Med vinglas uti handen
Och bländvitt leende
Och fötterna i sanden
Och solnedgång på det

Och sandiga små ungar
Som ler med jätteglass
Och gröna små skogsdungar
Och picknick i Alsace

Och brassestol och filtar
På camping eller strand
Och små lintottepiltar
I vårt avlånga land

Nä, fram med lite annat
Med diskbänksrealism
Nån som gråter förbannat,
Och lite bråk och schism

En unge som har trillat
En mage sladdrig, slapp
Ett skrapsår någon pillat
Nån synligt sur, fed up

Nån som ligger och svettas
Uti en sandig säng
En bild på peng som sprättas
På äcklig fiskgratäng

En mjölkdrink som sig skurit
En tvättkorg överfylld
Allt sånt vi nu bortskurit
I verklighet förgylld

Där ”bästaste” med hjärta
Vår sommarlovschimär
Har inslag utav smärta
Och skavande misär

Där både stor och liten
Får lida och må skit
Av myggbett, skav och spriten
Av seg sommarbronkit

Lägg av med tidsfördrivet
Där bilden vi beskär
Så vi får se på livet
Precis som livet är

Så vi kan börja greppa
Att sommarn resolut
Nu greppet om oss släppa
Och snabbt går mot sitt slut

Och sommarlov helt ärligt
Har hög intensitet
Visst blir det lite härligt
Med flärdfri verklighet?

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂

Eftertankens kranka blekhet…

En liten fundering såhär några dagar efter senaste galejet. Och tänk på att det är inte killen i filmen som skrivit brevet. Inte bara han i alla fall. Eller😬? Som ni även märker används här inte neutrala beskrivningar av rimmets könstillhörigheter. Erfarenheten säger att det inte behövs i detta specifika fall…

För festligt ändamål
Till mat och alkohol
En tänker lätt
Att det blir rätt
Med lite sång och skrål

Fram åker en gitarr
Och till godtyckligt arr
Allsköns talang
I allsångsklang
Med känsla och med darr

Och stämmor lägges till
Nån läser innantill
Nån wailar schysst
Nån mumlar tyst
En kan knappt sitta still

Fram till en given gräns
På fest helt rätt det känns
Men alla vet
Att måttfullhet
Krävs som ingrediens

Och när nån tittat bort
Och ställt gitarren kort
Utan invit
Han smyger dit
Snabbt som i sprintersport

Han strupen vätat har
Och är redo och klar
För egenkär
Gitarrkonsert
Tills han är ensam kvar

Vem är denne sadist?
Ni vet såklart, javisst
En får ej hämnd
På självutnämnd
Lägereldsgitarrist

En partytrubadur
Som helt utan censur
Sin skåpmat kör
Till festens kör
I stenhård diktatur

Och under styrning hård
Han tar dem i sin vård
De vänta få
Och hoppas på
Att han hittar ackord

Dylan och Rönnerdahl
Det är en startsignal
Han tröttar ut
Tills de tillslut
Når festens grand final

Visst känner han sen skam
Över soloprogram
Men nästa fest
Vid given gest
Han åter kliver fram…

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂

Valkval

Har fått tips att jag kan lyfta upp min blick
Och se världen utanför min inre klick
För att helga detta tips
Ändrar jag min riktning vips
Och tar fokus på vårt rådande statsskick

För om två månader är det dags för val
Kunskap om alternativ är ganska skral
Därför satt jag mig på dass
Gjorde årets valkompass
Ej behäftad med valfläsk från Almedal

Och ansträngde mig att svara adekvat
Fick ett ganska tydligt åsiktsresultat
Och för frågorna en såg
Vart partiers åsikt låg
Som ett opartiskt politiskt referat

Och de mönster som ur svaren trädde fram
Och som nog speglar deras partiprogram
Skiljelinjen ej komplex
Teori Y, teori X
Vad behövs för att få människan verksam?

Om en ej tror på ett eget inre driv
Tror att pengar är ett ultimat motiv
För vilket vi känner kättja
Stark nog att skippa vår lättja
Då ska rösten vara klart konservativ

Om en tänker att vi måste jämna ut
Och ser stöd till svaga som nåt absolut
Och kan offra ambitiösa
Till fördel till medellösa
Då ska rösten riktas mera vänsterut

Om en värnar extra mycket om miljön
Kan med fördel röst en lägger vara grön
Om en tror på kristligt liv
Finns ett sånt alternativ
Det finns också ett som handlar mer om kön

Stora delar kunde jag ha förespått
Hur en skiljer mellan grönt och rött och blått
Om en blandar utan sans
Får en dock fram brun nyans
Var den står politiskt har vi ej förstått

Ty trots olikheter mellan våra block
Ser de alla människor som samma flock
Även om de börjat vackla
När de inte kunnat tackla
Höga röster från en stor växande skock

Som på bymentalitet prenumererar
Och som nykomlingar kvickt demoniserar
”Vi som hade det så bra
Något nytt vill vi ej ha
All vår gamla tradition de nu raserar”

I den frågan väldigt klara svar vi fått
I allt annat blandas grönt och rött och blått
Men med målet ”Exkludera”
Kan vi nog kallt kalkylera
Med att avvikande åsikt kan bli brott

Och om de mot all förmodan går och vinner
Kommer denna fråga för vilken de brinner
Väldigt högt prioriteras
Motstånd snabbt elimineras
Mångfald i härkomst och åsikt då försvinner

Det att välja är ett svårt men kärt besvär
Alternativen både plus och minus bär
Men om jag har fattat rätt
Finns det faktiskt bara ett
Med en målsättning att bli totalitär…

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂

Dagens ”löpsedel”

Något litet om morgonjogg
Vill jag dela här på min blogg
Så att alla vet
Att jag led och slet
Med demoner som van Gogh

Mitt i en sydvästlig stad
Gick min tungfotade parad
Som en boll, kompakt
Och i sävlig takt
Jag fullföljde min morgonbravad

När ni snussade i er säng
Sprang jag sliten över en äng
Och ”njöt” av natur
Skrämde små stackars djur
I min vilja att springa terräng

Jag är hemma nu, pigg och kurant
Och hur är detta då relevant?
Kanske inspiration
Till att träna motion?
Annars säkert rätt ointressant

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂