Nyanser

När vi ska renovera
Vi gå runt och fundera
Och tänker i koncept:
Vad funkar, vad är knäppt?

Sen tar min fru en dator
Likt hungrig alligator
Finkammar internet
I jakt på något rätt

Och moodboards levereras
Som flitigt presenteras
Och tratten snävas in
Och lätthet når vårt sinn

Just då, när allt fungera
Och vi ska exekvera
Och vi far ut på stan
Så ändras våran plan

Besluten blir upprivna
Vi båda blir uppgivna
Fogfärg och grånyans
Det sprider dissonans

Minuterna blir långa
Och rösterna blir vrånga
Och allt känns dyrt och fult
Projektet ohemult

Men där, mitt i misären
På väggen i affären
En klinker blinkar till
Som om den oss nåt vill

Och jag ser på min fruga
Att denna kommer duga
Intresset den har väckt
”Du, denna är perfekt!”

Och trots en tydlig vilja
Kan jag ej riktigt skilja
På denna vi ser nu
Och de senaste sju

Men önskan att avsluta
Och detta ej mer skjuta
Får mig att börja le
Och ivrigt hålla med…

Nu har vi skumt…

Melodi: Nu har vi ljus här i vårt hus


Nu har vi skumt, solvarvet runt
Vintern är kommen, hopp vi inget ha
Och ingenting här runtomkring
Kan ge mening
Klanen sitter deppigt uti stugan
Griniga båd jag och barn och frugan
Varje da’ så funderar ja’: ska vi dra åsta’ eller palla?

Vintern, min vän, kom nu igen
Skönt ska det bli att slippa dig en da’
Vämjelse stor, feber och snor liksom i fjor
Tappa gamman, kollra bort balansen
Sjappa samma stund som en får chansen
Men ändå alltid pall vi stå, men si faller en faller alla

Rakt på mina nerver…


Med springet du har i dina ben
Du springer rakt på mina nerver
Så sitter jag här i timmen sen
Tänker ”är det rimligt att han mig ärver?”

Efter heldag med fokus på dina behov
Och kalas med spring i gympasal
Kan jag icke förstå detta sömnuppskov
Hur kan dagens utdelning vara så skral?

Och istället för soffan med frugan och vin
Där jag trott jag skulle suttit en stund
Sitter jag och jobbar med empatin
Och svär över saknad John Blund

Och i mitt inre rasar en strid
Av frustration kokar blodet
På ena sidan ilska fascistoid
På den andra är tålamodet

Och just som övertaget tydligt blir
För sidan som ej alls får vinna
Märker jag, åh ömme stackars fakir
Att springet i dig börjar svinna

Ty just när invektiven är på väg ut
Så slutar du stånka och snurra
Dina andetag djupnar där till slut
Och vi slipper en fader/son-fnurra

Du somnar in och får inte koll
På att det var i den elfte timma
Aldrig hade du fått veta att jag var nere på noll
Om jag ej fördrivit min tid med att rimma…

Skärmfri höst i skogen

Blekingenattens frost ligger tungt
Vintern så smått kopplat greppet
Sitter vid brasan och rimmar lugnt
Njuter av höstlovspeppet
På internet vi funnit logi
Uppe i skogen via airbnb
Uti en röd liten stuga
Endast det bästa må duga

Bort ifrån aktivitetshysteri
Vi har begett oss att njuta
Frånvaro av det som vanligen vi
Låter vårt liv omsluta
Bort ifrån konsumtionsapati
Bort ifrån Wi-Fi och Apple TV
Nervositet hos oss alla
Hur ska vi detta palla?

Dagen avnjutits i skog och vid sjö
Fiske- och svampplocksagenda
Varm choklad och korv med brö
Slåss om att brasan få tända
Balsam för själen med ljuvlig natur
Umgänget mestadels gått i dur
Skojat och pratat och trätit
Lax och en smulpaj vi ätit

Imorrn när vi vaknar äldste fyller år
Vi ska hans fölsedag hylla
Hoppas vi alla tillsammans förmår
Dagen med lyxighet fylla
Sju är nån typ av magisk gräns
Hoppas vi undflyr skärmabstinens
Hoppas magin stannar kvar
Så att nästa år vi åter far!

Nyanser av en grå oktobermorgon…

På långt håll ser du trötta barn
Och en trött, nyvaken far
Trötta, trilskande barn som vallas
av strävsamt, beslutsamt par
En morgon i oktober
när regnet ligger tungt
På långt ser det ut som att
det flyter på rätt lugnt

Men går du ett steg närmre,
jag känsliga läsare varna
De grå nyanser du sett på håll
i kalla nyanser klarna

Då ser du en gosse på fyra och ett halvt
som alls ej vill gå hemifrån
Då ser du en följsam äldste som lärt
att känna av stressnivån
Då ser du två bistra föräldrar som munhuggs
och tolkar varann i moll
Ja, morgonen hemma hos denna familj
gör sig helt klart bättre på håll

Men ge oss en kaffe och ett par timmars frist,
så känns detta som bagatell
Och var och en hunnit bli mer optimist
och vår värld är mer i pastell…