Du ska sitta hemma i sommar

Här kommer mitt bidrag till handtvättsvisorna i dessa udda tider. Ta hand om er därute (eller inne helst)

(Melodi: Idas sommarvisa. A Lindgren, G Riedel)

Du ska sitta inne i sommar
Ifall nu Corona tar fart
Och det kommer ej kännas somrigt
Om du inte är smått apart
Därför ska du ej till kontoret
Om du blivit snorig och dan
Och ej heller kladda med snoret
Och sen ta nån gammal i hand

Och händerna de ska du tvätta
Och gnugga med vatten och tvål
Ej bara när du nåt uträtta
Som kräver att du spolar skål
Och vill du med andra frotteras
Så gör det då helst utomhus
Ett avstånd då rekommenderas
Och dela då helst inte snus

För riskgruppspersoner jag varna
De bör ni ej nu hälsa på
Och vänligen håll hemma barna
Om de går och snörvlar och så
Det kommer att komma tillfällen
Då detta är gammal nyhet
Då vore det härligt att veta
Att vi undvek massdödlighet

Krisexpertis

I tider av kris, då blir expertis
Ett delat och kluvet begrepp på nåt vis

Vi tarvar en riktning från ämnesexpert
Om ting som till sin natur kan ändras tvärt

”När blir allt som vanligt, när får vi gå ut?
När tar karantän och smittspridningsrisk slut?”

Och svarar de svävande, som väl sig bör
Då fortsätter vi med panikkorsförhör

”OK, du kan inte ge svaren precis
Men nåt kan du säga med din expertis?!”

Och säger de då något mer definitivt
Då granskas de kritiskt och smått aggressivt

”Vad grundar ni regler och riktlinjer på?
I Tyskland får de bara gå två och två!
Ger era åtgärder en tydlig förskjutning?
Hur ser ni på smittkurvans framtida lutning?
Finns det nåt de andra vet, ni inte sett?
Kan ni garantera att ni gör helt rätt?”

Ja, oron sig sprider uti allmänheten
Och mer jobb får snabbt folkhälsomyndigheten

Och tiden går långsamt uti karantän
Vi tänker på sjukdomen och portmonän

Det enda vi vet med nån klar säkerhet
Är att vi vill slippa Covidkrasslighet
Och samtidigt uppnå flockimmunitet
…och kombon är såklart en absurditet

Och dagarna gå, efter klarhet vi tråna
Och oroar oss för varann och Corona

Men en dag ska vi blicka bakåt på detta
Och säga ”experterna gjorde det rätta,
eller åtminstone det bästa de förmådde
under omständigheter som rådde”

Gå och kissa!

Innan denna text publiceras vill jag ta chansen att be berörda text- och musikförfattare, samt övriga vuxna, om ursäkt för denna, inte 100% mogna approach. Jag skyller den delvis på familjekarantän och hemmakontorsarbete…

Melodi: Gå och fiska (Gessle/Gyllene tider)

Ingenting är som det ska
Ändrar sig från dag till dag
Följer inget givet mönster
Tittar ut ifrån mitt fönster
Tomt i utanförmiljö
Äta, jobba, sova, dö

Jag går och kissar
Och tar en tyst minut
Pustar ut, går och kissar
Men toapappret, det är snart slut…

När en läser nyhetsblad just nu
blir en ej särskilt glad
Önskar det var annorlunda
Att vår värld var friska, sunda
Icke så, mitt hjärta svider
Tråkigt med coronatider

Jag går och kissar
Och tar en tyst minut
Pustar ut, går och kissar
Funderar på papperssubstitut

Ingenting är som det ska
Ändrar sig från dag till dag
Alla sitter tysta hemma
Karantän oss alla skrämma
Jag kan bara så ett frö
Värna om din hemmiljö

Gå in och kissa
Det tar högst en minut
Gå och kissa, kissa, kissa
Din chans att andas ut
Låt oss gå och kissa
Och ta en tyst minut
Låt oss kissa, kissa, kissa
Men pappret det får inte ta slut

Om prioriteringar och livskvalitet i kristider


Med stundande peak
Och handelspanik
Och folk som i torrvaror bada

Med det som vi vet
Om immunitet
Och om hög risk för allmän skada

Och gränser som stängs
Och sjuka som trängs
Och tydlig risk för intifada

Vi stänger oss in
Räddar eget skinn
Och är inte alls särskilt glada

Vi till varje pris
Vill undvika kris
Om äldre och sjuka vi måna

Ty denna farsot
Bär på reellt hot:
Att spridas och smitta, utplåna

Vi sätter tillit
Till forskarelit
Vi hoppas de snart ska förvåna

Med säkert vaccin
Med bra medicin
Så vi kan få bukt på corona

I väntan på dem
Fast i våra hem
Vi sliter med dar, monotona

Och prilliga knattar
Som ingenting fattar
De hårt efter kompisar tråna

Och mödrar och fäder
På land och i städer
De sliter förtvivlat hårstråna

Ty all tid ihop
Med gräbba och glop
Får sinne och tinning att gråna

Och banker och stater
Agera mecenater
Och fixar miljarder att låna

För arbetsmiljön
För att få ut lön
Till dem som till stacken drar stråna

Och när vi gå ut
Trots strikta tabut
Vi säkerhetsavstånden måna

Och i vår tragik
Vi ses i butik
Som vi på toapapper råna

Ty går det dithän
Till full karantän
Då månar vi om saniteten

Vill ej då upptäcka
Att pappret ej räcka
Då svinner all livskvaliteten…

Spindeln i nätet…

För spindeln i nätet
Blir inget förgätet
Hen prioriterar ifrån förarsätet

”Det här måste hända!”
”Behövs feedbackvända?”
Ett stort sammelsurium är hens agenda

Om hen ej planera
Och prioritera
Problem som var små ganska snart eskalera

Om hen inte spinner
Så mycket hen hinner
Hens uppgift blir då att va varhelst det brinner

Med sotsvedda händer
Hen sen återvänder
Och tänker ”jag borde skött en brand i sänder”

Och mitt i paniken
Hen lämnar fabriken
Och skriver ett rim om projektdramatiken

Sen går hen förmätet
Tillbaka till nätet
Och hoppas allt detta en dag blir förgätet…