Jouren

Midvinternattens köld är mild
Stjärnorna gnistra och glimma
Årstidens typiska julefridsbild
Är i år svår att förnimma
Månen vandrar sin tysta ban
Lyser på lasarettet i stan
Lyser på jourande kraken
Smått utarbetad, men vaken

Står där så grå vid avdelningsdörr
Där nattens pass ska bedrivas
Kommer ej få chans att sitta som förr
Förrän journaler ska skrivas
Tunga flämtanden från varje sal
Tänker att ”Detta är jämmerns dal,
Det är så att en vill gråta
Fast, vad lär det väl båta?”

För sin hand genom slitet hår,
Trött på att alltid maskera
Vill ej summera detta år,
Går för att natten diktera
Slår, som hen plägar, inom kort
Mörka och ledsamma tankar bort,
Sätter sig trött ner och blundar
Tänker på året som stundar

Tänker på solljus och på vaccin
På att få tid att va ledig
Sitta i solnedgång med ett glas vin
Drömmer sig bort till Venedig
Vaknar till covidnatt tyst och kall
Tänker ”snart slutar mitt pass iallafall”
Åter för skydd sig maskera
Går ut att avrapportera

Krisexpertis

I tider av kris, då blir expertis
Ett delat och kluvet begrepp på nåt vis

Vi tarvar en riktning från ämnesexpert
Om ting som till sin natur kan ändras tvärt

”När blir allt som vanligt, när får vi gå ut?
När tar karantän och smittspridningsrisk slut?”

Och svarar de svävande, som väl sig bör
Då fortsätter vi med panikkorsförhör

”OK, du kan inte ge svaren precis
Men nåt kan du säga med din expertis?!”

Och säger de då något mer definitivt
Då granskas de kritiskt och smått aggressivt

”Vad grundar ni regler och riktlinjer på?
I Tyskland får de bara gå två och två!
Ger era åtgärder en tydlig förskjutning?
Hur ser ni på smittkurvans framtida lutning?
Finns det nåt de andra vet, ni inte sett?
Kan ni garantera att ni gör helt rätt?”

Ja, oron sig sprider uti allmänheten
Och mer jobb får snabbt folkhälsomyndigheten

Och tiden går långsamt uti karantän
Vi tänker på sjukdomen och portmonän

Det enda vi vet med nån klar säkerhet
Är att vi vill slippa Covidkrasslighet
Och samtidigt uppnå flockimmunitet
…och kombon är såklart en absurditet

Och dagarna gå, efter klarhet vi tråna
Och oroar oss för varann och Corona

Men en dag ska vi blicka bakåt på detta
Och säga ”experterna gjorde det rätta,
eller åtminstone det bästa de förmådde
under omständigheter som rådde”

Gå och kissa!

Innan denna text publiceras vill jag ta chansen att be berörda text- och musikförfattare, samt övriga vuxna, om ursäkt för denna, inte 100% mogna approach. Jag skyller den delvis på familjekarantän och hemmakontorsarbete…

Melodi: Gå och fiska (Gessle/Gyllene tider)

Ingenting är som det ska
Ändrar sig från dag till dag
Följer inget givet mönster
Tittar ut ifrån mitt fönster
Tomt i utanförmiljö
Äta, jobba, sova, dö

Jag går och kissar
Och tar en tyst minut
Pustar ut, går och kissar
Men toapappret, det är snart slut…

När en läser nyhetsblad just nu
blir en ej särskilt glad
Önskar det var annorlunda
Att vår värld var friska, sunda
Icke så, mitt hjärta svider
Tråkigt med coronatider

Jag går och kissar
Och tar en tyst minut
Pustar ut, går och kissar
Funderar på papperssubstitut

Ingenting är som det ska
Ändrar sig från dag till dag
Alla sitter tysta hemma
Karantän oss alla skrämma
Jag kan bara så ett frö
Värna om din hemmiljö

Gå in och kissa
Det tar högst en minut
Gå och kissa, kissa, kissa
Din chans att andas ut
Låt oss gå och kissa
Och ta en tyst minut
Låt oss kissa, kissa, kissa
Men pappret det får inte ta slut

Julgransgriftevers


Trettondagsmorgonens ångest är hård
Slut nu på julefriden
Granen som vilat mjukt i vår vård
Ska plötsligt nu gå ur tiden
Frågade ”Är inte känslan bisarr?”
Julgranen stirrade, sa ej ett barr
Stod där så naken och frusen
Saknade juleljusen

Småbarnsföräldralyrik


Småbarnstiden är helt unik
Ingen annan fas i livet är den lik
Tillåt mig vara lite mer specifik:

Det är som en obetald heltidspraktik
Med ständig bakläxa i livspedagogik
Du får som en master i livslogistik
Du får smaka på inkonsekvensens logik
Du får vandra omkring som en levande lik

Du får för lite sömn, desto mer polemik
Du får utsättas ofta för skarp kritik
Du får skulden för allt enligt slug metodik
Du får såriga öron av eviga skrik
Du får öva upp din överlevnadsteknik
Allt för att du fört vidare din genetik

Med det finns också sidor av vacker lyrik
Som att känna dig älskad, beundrad och rik
Som att få en smart och komisk replik
Som att få stå bredvid och agera publik

Och se hur nån utvecklar finmotorik
Och får egenart och karakteristik
Utvecklar empati, humor, etik
Och växer upp och blir helt magnifik

Så trots att det innebär en del dramatik
Och din tillvaro ändras i sin systematik
Och du på några år går från fräsch till relik
Och far i raketfart mot geriatrik
Finns i världen ingen så ljuv musik
Som det ljuva ljudet av dina barns skrik