Om groll och gnällighet i en samfällighet

Och det hände sig vid den tiden
Att de hade fått invitation
Bindande för grannfriden
Och känslan av dedikation

Det voro en onsdagskvällning
Då grannsämjan skulle stå pall
En farsartad föreställning
Med stundvis rätt pressat tonfall

De samlades i vardagsrummet
En soffa och stolar runtom
Och stegvis avtog sen mumlet
När tiden för mötet kom

En smått decimerad uppslutning
Besviket ett par såg sig runt
För att se vem som ska få åthutning
Nästa gång man med dem pratar strunt

Agendan traditionen ära
Med punkter som krävde ett ”ja”
Redovisning av det pekuniära
Som bevis för att ingen bedra

Och för mötets facilitering
Blev ”sittande” bästa förslag
Frivillig krävdes för justering
Enligt rådande ordning och lag

Redovisning hamnade under luppen
Av noggrann samling lekmän
Element i denna kritiska gruppen
Krävde ”det får beräknas igen”

Det muttrades, munhöggs och trättes
Om allt mellan himmel och jord
Och gubbarnas kunskaper mättes
Om hantverkskunskap och om ord

En kortfattad, tydlig beskrivning:
Nåt fel fanns på allt som var gjort
Och alla förslag från omgivning
Nedröstades svindlande fort

Så samfällighetens årsstämma
Den avnjöts alls inte i dur
När alla sen åter var hemma
Varendaste medlem var sur

Och utkomsten av sammanträde
Var merjobb och inga beslut
Båd gammalt och nytt på ett bräde
I skeptisk ton dömdes ut

Så nu krävs det tid för försoning
För tid att få slicka sina sår
För att gömma sig uti sin boning
Tills vi nästa kallelse får…

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂

Lång fri association som tolkning av annan person

Jag roade mig häromdagen
Betraktandes äldre person
Av minen och anletsdrag
Att dikta hens sanningsversion:

_______________________________

”Titta, en småbarnsmamma
Ser sliten och hålögd ut
Det är för att ”fritt” hon ska amma
Går ständigt med tutten i trut

Annat var det på min tid
Då var matningschema rutin
Och nog var det bättre alltid
Så de ej blev hagalna svin

Och kläder det hade de på sig
Som passade kön och säsong
Ja, ingen kunde förebrå mig
För hur vårt hushåll hölls igång

Och dagis det verkade bråkigt
De stannade hemma hos mig
Och lärde sig av att ha tråkigt
Och att med småsak roa sig

Och gubben han ordnade pengar
Som fick vår familj att gå runt
Så vi kunde köpa små sängar
Vi hade ej råd till nåt strunt

Den dan vi blev make och maka
Vi visste att livet blev lugnt
Och visst fick vi en del försaka
Ja, ansvar för oss vägde tungt

Nu går de på institutioner
Föräldrar kräver ”egentid”
Det kostar väl staten miljoner
Och sätter barn tidigt på glid

Och mamma och pappa de jobbar
Och träffar knappt alls sina små
Karriärslivet gör dem till snobbar
Som ansvaret sitt ej förstå

Och när de sen går hem för dagen
Med luren i högsta hugg
Ja, då kommer fotobidragen
Med småbarn som glor under lugg

Så håller de på hela tiden
Men vem uppfostrar deras gli?
Tar de egentligen striden
Eller curlar de vägen fri?

Så att ungarna deras får lära
Att de duger vad de än gör
Och inte strävsamt ära
Att ”vill” kommer efter ”bör”

Så ska de sen ”jobba med media”
Och ”ha egen youtube-kanal”
Med fokus på att få va lediga
Helt galet gör de sina val

Så vaknar de mitt i livet
Och tänker på mening och så
Och saknar då kollektivet
Dit alla ska dra sitt strå

Ja, ensamhet föds i nutiden
Där alla förverkligar sig
Där fokus är på individen
Och folk knappt ens mer säger hej

Och ingen reser sig på bussen
För ingen ser en gammal tant
Som börjar bli trött uti stussen
Nej, de sitter kvar helt flagrant

Framåtlutade små profiler
Som mitt bland allt folk och ståhej
Plippar på sina små mobiler
Och är ”sociala” för sig

Och livet pågår runt omkring dem
Men inget av det har de sett
För numera har de ju sitt hem
I skärmen, på internet

Ja, kanske att de har fått ”frihet”
Att slå in var oöppnad dörr
Ej räcker familjelivet
Men visst var det bättre förr?!”

_______________________________

Jag gissar att min tankebana
Baserad på det som jag såg
Helt andra idéer frammana
Än det som bak hennes blick låg

Men visst var associationen
Ändå lite kul, eller nej?
Tänk dig då den här situationen:
Att nästa gång ser jag på dig…

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂

Gatukontoret

Detta fördrev jag tiden i dagens vansinniga bilkö ut från stadens centrum med. Nej klart att jag inte pillade med mobilen, det från en ju inte😬. Men jag tänkte på den här texten…

Melodi: Temperaturen

När gatukontoret planerar trafiken
Visst kan en undra om de har en plan (över stan)?
Inte helt utan att en blir besviken
När en blir stående still halva dan

Jag tror att de lotta, jag tror att de lotta
Om vilken gata de ska täppa till
Ja, helt utan måtta jag tror att de lotta
Eller så är det kaos de vill få till

De stänger en väg därsom alla vill åka
Plötsligt trafikkaos det blir 1-2-3 (man blir sne)
Blir sen förvånade när folk vill bråka
Stänger på pin kiv av gatan breve

Vi rullar, vi stoppar, vi rullar, vi stoppar
Rullar, vi stoppar, vi rullar och stopp!
Vi rullar, vi stoppar, vi rullar, vi stoppar
Om vi står still mer så får jag en propp!

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂

Snille och dålig smak

Melodi: Pepparkaksgubbarna

Se gubbar, se gubbar uti akademi
Instiftad av kungen att vårat språk stå bi
De läser och pratar och skriver en ordbok
Och är man en av aderton, då är man riktigt klok!

Ja gubbar, ja gubbar bevarar tradition
I århundrade de har suttit på sin tron
Kulturen, kulturen bevarar de med flit
De läser böcker, delar ut ett pris och dricker sprit

Se gubbar med tiden har släppt in lite kvinns
Ty det ser ju bra ut i jämställdhetens lins
Ja Selma var först som en kvinnlig delegat
Men känslan generellt är väl ändå patriarkat?

Med gubbar och kompisar till akademin
Det är så beskaffat att om man är ofin
Så finns det nåt kjoltyg som kan tappa mandat
De rår ju inte på ett litterärt patriarkat

Så gubbar, så gubbar har livslång medlemsplikt
Man offrar en kvinna och löser sin konflikt
Sen stänger man dörr och pratar litteratur
”Det blåser över, annars får vi införa censur…”

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂

Till seriösa medier som ej vågar vara oseriösa…

En urgammal tradition
Som piffat upp våran nation
I år är hotad
Av vissa skrotad
På grund av sanningsregression

Det är en aning beklagligt
Rentav lite obehagligt
Att de börjar darra
Och ej vågar narra
På dagen då det varit lagligt

För att det som frodas i eter
Är alternativa nyheter
Ja rent jävulskap
Med tveksamt budskap
Och ofta med källtveksamhter

Då börjar jag smått fundera
Över hur ni borde agera
Är det då helt schysst
Att sitta där tyst
I rädsla att sig själv genera?

Istället ni jobbar på nitiskt
Med rädsla för att rent politiskt
Läsaren bortskrämt
Med oskyldigt skämt
Som den ej kunde läsa kritiskt

På i alla fall just denna dan, va
Så borde ni luras som fan, ja
Och visa hur lätt
Vi luras komplett
Om källor vi inte utmana

När ni utav rädsla flämta
Och ni inte ens vågar skämta
Blir media blir stum
Blir läsaren dum
Då har ni inget kvar att hämta!

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂