Grötrimliga minnesanteckningar från småbarnslivets mikropauser
Halleluja, det är lördag
Äntligen är vi bönhörda
Helgens timmar är orörda
De ska vi med andakt vörda
Vi ska ledigheten skörda
Utav sol och vår hänförda
Vi ska inte bli upprörda
Över hemmets arbetsbörda
Vi ska ej skövla och mörda
Utan glädjas sammanförda
När helgdagar är slutförda
Kommer vi att va förstörda
Ja, då får det faktiskt räcka
Då blir det skönt med ny vecka!
I dagens första skeende
Han vaknar med ett leende
Han skrattar sött och smilar
Jag runtom honom ilar
Jag plockar fram kläder och skor
Uppmanar honom och hans bror
Att paltorna dra på
För snart måste vi gå
Han skrattar hånfullt, skiter i
Att klockan mycket börjar bli
Ett ögonblicksbeslut
Och bror och jag går ut
Ty brorsan passa tiden ska
Till skolans frukost just idag
På torsdagarna blott
De får nåt extra gott
Så lillebror får mera tid
Det gillas ej emellertid
Så när jag kommer åter
Han sitter där och gråter
Och mor har bråttom just idag
Och stressad är av lillens klag
Så tar jag åter vid
Hur ska jag skapa frid?
Jag är ett oönskat avskum
I finkan ska jag, jag är dum
Så får han fil och macka
Så han kan sluta lacka
Och där nånstans i morgonkaos
Hans utbrott får oväntad paus
”Vi är vänner igen”
Och allt blir bättre sen
Han äter som en sulten varg
Nu är han inte längre arg
Nu är allt frid och fröjd
Ja, nu är lillen nöjd
Nu bävar stressat denne far
För väg till dagis som är kvar
Jag vet att oförrätt
Kan leda till reträtt
Och klockan tickar, blodtryck me’
Vi lämnar hemmet nu om tre
En stillsam bön jag ber
Om att ej bråka mer
Så jag till jobbet komma kan
Att vi kan skiljas jag och han
Först kramas och sen vinka
Så jag kan slippa finka…
Abstinens från nikotin
Är en egen kick
Intensiv blir energin
Febrig blir din blick
Känsla utav frustration
Sprids uti din kropp
Ingen chans att få pardon
Svårt att sätta stopp
Öron brusar, sinnet ock
Svårt att fokusera
Som ett smärtsamt åderbråck
Kroppen din pulsera
Självklart barnläggningsprocess
Till slagfält förvandlas
Lägg till det en skopa stress
”Maten måste handlas!”
Nånstans inom dig du vet
Trots panik i blicken
Din känsla av hjälplöshet
Hjälps ej upp av kicken
Just i stunden då och där
Skulle du nog njuta
Men ditt stegrande begär
Skulle aldrig sluta
På en pall du sitter där
Plågsamt högt är bruset
Kroppen fylld av ont begär
”Satan, var är snuset?!”
_____________________________
Sensmoral av detta då?
Möjligen diffus:
Tipset får nog bli ändå
Prova aldrig snus!
I början tyckte folk hon var naiv
När hon startade sitt initiativ
Efter hand fick vi dock veta
Att det är gott gry i Greta
Och att hon står för nödvändigt perspektiv
Hon har hittat sätt att popularisera
Obehagligheter vi vill ignorera
En del på henne sig reta
Och emot logiken streta
För att hon ohållbarhet ej acceptera
Men onekligen hon hjälper oss förstå
Att vi ej längre såhär kan hålla på
Att vår välfärdsegoism
Sätter oss direkt i schism
Med den framtid som vi önskar våra små
Vi till fredspris nu henne ska nominera
Och det hennes budskap tydligt etablera
Men att ställa allt tillrätta
Kräver mycket mer än detta
Vi får sluta lyssna passivt och agera!
Har på sistone läst en del Lennart Hellsing och är djupt imponerad över hur han får tempo och energi i sina rim. Gjorde därför ett kort fredagsförsök att få till nåt liknande. En början iaf?
Det är fredag, det är helg
Ingen reda på mig själv
Jag vill driva runt på stan
Spela skiva, full i fan
Skruva upp volymen mer
Dansa som om ingen ser
Ta en bira, slänga trut
Helgen fira med fullt krut
Hämta tidigt våra gli
Bju’ på saft med sugrör i
Hämta mat nån annan lagar
Sånt en gör just på fredagar
Kolla film med barnen sen
Lägga planen för helgen
Småtimmar med tv:n mörda
Somna sent och vakna lördag
Väntan över, pizzan klar
Trevlig helg till er envar!