Mitt uppe i inskolningstider
Som förälder en märklig tid
Han lär känna nya individer
Och jag ska stå passiv bredvid
Bland 15 snoriga glopar
Ska han nu hitta sin roll
Fröknarna kelar och ropar
Och glinen har ingen koll
Och alltid är det nån som gnölar
Och nån som ska bäras fram
Ett par som slaskar i pölar
Ja, det är ganska lite glam
Men i den mänskliga naturen
Finns tydligt behov av struktur
Ty alla inrättas i kulturen
Och av styrning blir ingen sur
Och femton kladdiga blöjor
Ska bytas i flygande fart
Och femton kladdiga tröjor
Ska torkas när alla ätit klart
Man genomgår gemensamt ritardando
När alla fått nog av mat
Och att sova på givet kommando
Verkar passa varenda krabat
Och för Frallan är det snudd på fantastiskt
Ja för honom är detta helt rätt
Min roll marginaliseras drastiskt
Och jag ler och gråter en skvätt
Jag ler åt att alla gör lika
Som en överlägsen snobb
Men inser strax efter tillika
Att jag gör likadant på jobb
Där kommer vi alla samtidigt
Och sysselsätter oss i grupp
Och tycker att det är rätt smidigt
Om vi alla till lunch sluter upp
Och byter man lego mot PC
Och blöja mot kaffemugg
Då kan jag ju faktiskt själv se
Att det knappt skiljer ett dugg
/30 September 2016