I ett välment kvällsförsök,
för att skapa garanti
Jag i motorhuven dök
för att ladda batteri
För imorgon är av vikt
Att vår bil oss ej bedrar
Den till varje pris sin plikt
Måste göra när vi far
För att ej svika mitt jag
Vår kupé jag ville låsa
Men min kunskap äro svag
Om personbilskuriosa
Jag kan inget om mojäng
Men jag tror fast på devisen
Att jag själv är bäste dräng
Så ni kan ana surprisen
När jag låst till vår kupé
Och omöjliggjort för tjuven
Kopplat på min laddare
Och stolt smällde igen huven
Då en insikt sig infann
Som en kall kår längs ryggraden
Jag mig i dilemma fann
Nåt så till den milda graden:
För att öppna huven jag
till kupén tarvar tillträde
Men i stil med Murphys lag
Jag mitt korkade avskräde
Kopplat batteriet ur
Och med låsknapp ej kan styra
Min säkerhetsprocedur
Morgondagen äventyra:
För en stund jag tänkte si
Att min låsneuroticism
Parad med idioti
Sätter mig i egoschism
Långsamt började jag förstå
Att imorgon blir på cykel
Men då plötsligt kom jag på:
Dörren kan öppnas med nyckel!!!
/18 januari 2017