Jag vill sjunga en visa om morgonrutin
Ifrån säng till förskola och skola med glin
Ett ämne en del tröttnat på
Om du är en av dem, sluta läsa då!
En kan vakna en tisdag och känna sig fin
Och upptäcka att sängen är full med urin
Och ungen, han ligger kvar
Och känner sig varm och klar
En går upp, duschar av honom för att va snäll
Men istället för tack en får nesa och gnäll
För att han fryser och så
Men se kläder, det vägrar han att ta på
Då hörs rop från en annan del av vår kuliss
Storebror ropar ”pappa, i säng är det kiss”
Jag duschar barn nummer två
Och tvättkorgen fylles på
Sen ska tänderna borstas, fler kläder tas fram
Ner i tvättstugan, leta bland lakan och damm
Tror ni att nån har vart hjälpsam
Och har tagit på nåt av det jag lagt fram?
Nej de båda oväntat helt nakna står kvar
Väntar tåligt på assistans från mor och far
Och klockan, noll sju noll två
Det här kanske går ändå!
Nerför trappan för att få på jacka och skor
Packa frukt och gympapåse till storebror
Men var är lillebror nu?
Han på rummet satt sig för att leka ju
Skorna av, bära ner honom för våran trapp
Han är gnällig och motsträvig, medvetet slapp
Nu är hon noll sju tjutvå
Det här kommer aldrig gå!
När vi äntligen lämnar vårt hems lugna vrå
För att hinna till frukost vi bör pinna på
Den store sölar som f-n
Lillebror bak på cykeln har fått banan
Storebror lämnas över, blir skolans ansvar
Vi kör vidare lämnar av lillebror, klar!
Klockan noll sju femtiotvå
Har jag lämnat båda två!
Här ett rim skrivet på dagen för 2 år sen, under en härlig tid då jag drog omkring med barnvagn om dagarna istället för att sitta framför dator:
(Mel: pepparkaksgubbarna)
Tre pappor, tre pappor med barn i varsin vagn
På lekplats, på lekplats de är varann till gagn
Men barnen, ja barnen de leker parallellt
Och springer runt och sprider leksaker irrationellt
Små pågar och töser på lekplatsen de ses
Och klättrar och äter småsten och skapar stress
För pappor som pratar om sol och dagisplats
Och som för vuxensällskap allihopa hade glatts
Ett samtal, ett samtal som delas i fragment
Och efter de skiljs minns nog ingen vad som hänt
Ty frågor om livet, om samhället och mer
Avbryts till förmån för att rädda barn som trillar ner
Så plötsligt, så plötsligt de alla bryter upp
”En smoothie behövs nu för att undvika krupp”
Och pappor och ungar de går i jämna par
Och i sandlådan endast deras fotspår finns nu kvar
Tre pappor, tre pappor ska nu ha hushållstjänst
När ungarna somnat ska städas med full spänst
Och syskon ska hämtas och sen har dagen gått
Och vuxenstimulansen den är sen ett minne blott
