Kapat värde i Kap Verde…

Vi hyrt oss en lyxig retreat
Tog arbetsdag att flyga hit
Måltiderna fria
Öl, vin, läsk, sangria
Och två rum som ligger en suite

Det kostat en ansenlig slant
Att sätta på livet guldkant
Och resans nedräkning
Feber, hosta, kräkning
Oss stressade ganska markant

På helgen strax innan vi for
En bättring hos pojkar och mor
Orolig och bruten
Jag for till akuten
Men lugnades av en helgjour

Sen flög vi och resan gick bra
Och grabbarna var duktiga
Men när vi kom fram
Vårt hopp kom på skam
Ty mulet och blåsigt det va

Nu har vi vart här i tre dar
Och jacka och långbent vi har
Och grabbarna slåss
Och muckar med oss
Och kvar har vi nu fyra dar

Och dagarna räknar vi ner
Till vi ej ska vara här mer
Till dagis och jobb
Till vab och till vob
Till dagar som ljusnar alltmer

Och tycker du jag gnäller nu?
Är jag otacksam känner du?
Ja, verkar jag sur?
Min temperatur
Är trettiåtta komma sju

Och tycker ni detta poem
Är gnälligt och surt som eksem
Jag vill peka på
Att jag klart förstå
Att detta är i-landsproblem

När ingenting går enligt plan
Då blir man lätt gnällig och dan
Då glömmer man bort
Det är ej så hårt
Som vore man Kapverdian

I väntans tider…

I snart fyra timmar jag väntat
Och sett klockan ticka på
Tristessen sig i mig inpräntat
Nu måste jag nått hitta på

Att le i väntrum på akuten
En lek som jag roar mig med
Jag ser, de vill ge mig på truten
Och snabbt åker leendet ner

En läskig lynchstämning råder
Som ständigt får uppåtpisk
Och jag slipper stryk på nåder
För att ingen i mobben är frisk

Så gick iallafall fem minuter
Av denna dagen på glid
Jag ömsom lider, ömsom njuter
Av oro och av egentid

Funderingar vid badkarskanten

Bröders bråk och nationers konflikter
Skrivs sällan in i samma dikter
Ändå får sägas att de likheter har

En gör nåt dumt och den andre markerar:
”Så gör man inte” och sen returnerar
Lägger på ränta, ger hårdare svar

Öga för öga och tand för en tand
Samma principer för bröder och land
Båda tror anfall är bästa försvar

Fokuset ligger på vem som börja
Omvärld får lyssna på skuldgivarsmörja
Medan de trappa upp sina gensvar

Omvärld försöker konflikten uppskjuta
Få fokusskifte till vem som kan sluta
Innan de nått dit där blott en finns kvar

Inte helt sällan tyvärr det dock hända
Att de nått punkt där de inte vill vända
Trots situationen är ohållbar

När jag ser detta på avstånd jag lider
Men också när jag ser två små individer
Som bråkar vilt hemma i vårt badkar

Handfallen sitta, vänta och titta
Hur de varann med sin ilska smitta
Hävdande att det är självförsvar

Hur ska jag tänka, hur ska jag handla
För att med ord deras ilska förvandla
Till kraft som är mera användbar
Så att de ej blir nationers kämpar
Som bråklogiken med vapen tillämpar
Tills jag en dag ingen av dem har kvar?

Vid badkarskanten slikt jag funderar
Medan de skvätter och provocerar
Tydlig blir fadersuppgiften jag har