Det började redan typ 01.33
Han ropade så starkt att man vaknade av det
Han stod upp och hojtade ”MAMMA!”
Fick nappen och somnade meddetsamma
De kommande timmarna det hände en masse
Han skrek och jag reste mig sliten och krass
Men var gång jag nådde fram till hans alkov
Låg han där lugnt och retligt och sov
Slutligen nån gång strax innan fyra
Kändes dessa utflykter alltför obskyra
För att övriga i familjen ej störa
Gick vi två ner för att frukost göra
Han var på strålande morgonhumör
Själv var jag trött och grinig och mör
Men kaffe och Fralla för den som blivit väckt
Får efter hand önskvärd effekt
Vi började skoja i frukoststöket
ca 05 fanns bara glädje i köket
Men då när jag äntligen blivit alert
Somnade den lille rackarn helt tvärt
Kvar satt jag med min kaffekopp
Koffeinet spritt sig ut i min kropp
Mätt och belåten i magen
Dåligt rustad för dagen
Vad kan vi då lära av denna episod?:
Att sömnprognos med småbarn inte är god?
Att natthumöret är aningen skört?
Att kaffe ska drickas först när det är kört?
Att småbarn är inga att lita på?
Att dåliga nätter gör tinningar grå?
Att även när man går som i dimma
Kan man döda tid med att rimma?
/12 September 2016