Helgstart

Fredag natt, kvart över ett
Barntassar på vår parkett
I vår säng sen kryper opp
Mellan oss, en liten kropp
Mjuk och mysig, varm och go
Kryper runt, får ingen ro
Söker närhet till nån som
Gör att han kan somna om
Värmer sig hos mamma
Somnar meddetsamma

Klockan noll tre trettiosju
Fot i huvet har jag nu
Lägger gossebarn tillrätta
Somnar om strax efter detta

Senare, vet inte när
Vaknar till med stort besvär
Håller på att ramla ur
Flyttar ungen, somnar sur

Lördag morgon, noll sju tolv
Tassar åter på vårt golv
Går mot soffan resolut
Tydligen är natten slut
Kommer åter, hämtar far
Som hoppats få ligga kvar

Barnkanalen sätts igång
Lägger mig på vår schäslong
Storebror ansluter snart
Dagen har nu fått sin start
Slumrar lite, rimmar vers
Frukostservice nu begärs

Släntrar slött för trappa ner
Börjar inse mer och mer
Dagen är igång
Natten blev ej lång…

Du kära telefondisplay

Melodi: Du käre lille snickerbo

Du kära telefondisplay
Här kommer jag igen
Jag kan inte få nog av dig
Du är min bästa vän
Smartphoneskärmen, hoppfallera
Ja smartphoneskärm, det är nåt för mig
Använder jag timmar var dag
En viktig grej för många, för mig

Till smartphoneskärmen ränner jag
Och får ingenting gjort
Kontakt jag kan med vänner ha
Som finns på annan ort
Smartphoneskärmen, hoppfallera
Ja smartphoneskärm det är nåt för mig
Använder jag timmar var dag
En viktig grej för många, för mig

Vad åt nån halvbekant just nyss?
Jag ser på min iPhone
Jag påverkas av okänd ryss
Som bor långt härifrån
Smartphoneskärmen, hoppfallera
Ja smartphoneskärm det är nåt för mig
Använder jag timmar var dag
En viktig grej för många, för mig

Du kära telefondisplay
Med smart infiltration
Du lyckats att tillskansa dig
En hel generation
Smartphoneskärm, nånstans tänker jag
Att smartphoneskärm det vänder för dig
En vacker dag upptäcker jag
Att det är du som äger mig…

Sonens lilla kråka…

Sonens lilla kråka
Uppå fingret råka
Fastna när det var i näsa
Pappa förespråka
”Släng nu bort din kråka”
Nyfikenhet ville kväsa

Än slank det hit
Och än slank det dit
Och än slank det in munnen

Fingret drogs ut
Av far resolut
Men kråkan den var försvunnen…