Om en morgon, om stress och en stövel

Här bjuds nu några verser med vrövel
Om en morgon, om stress och en stövel
Och om hur jag hantera
När min son mig frustrera
Och undvek att framstå som en bövel:

Jag ju vaknade något försenat
Men rutinen det ej förorena
De fick soffmys med macka
Tandborste, varsin macka
Jag sprang runt så vi undvek bli sena

Vi fick klädracea mot barnkanalen
Och vi vann överlägset finalen
Ytterkläder lagts fram
De var fromma som lamm
Och de nöjde sig med klädesvalen

Och vi lämnade huset med flow
Ner i vagnen, sen Pokemon Go
Diskussion om en hjälm
Kände mig som en skälm:
Fick ge efter, trots fara, I know

Vi kom fram, allting verkade bra
Marginaler var ej som de ska
Men om allt gick som smort
Vilket det aldrig gjort
Hade jag hunnit fram denna dag

Men så kom vi till småbarnsavdelning
Då kom motstånd från min yngsta telning
Han hjälp vägrade få
Kortisolet slogs på
Av min stress över arbetsfördelning

Men det enda att göra va vänta
Och vi hejade på helt valhänta
Med pärlsvett i min panna
Jag min livslott förbanna
Frustration i min själ sig inpränta

Och han njöt av att plågan förlänga
Men till slut krängde av stövelkänga
Nu var avskedet när
Och med stora besvär
Jag undvek att i väggen den dänga

Men till slut, där i sanningens stund
Var mitt tålamods källa så grund
Att i stressat vanvett
Jag i stöveln tog bett
Och fick låtsas att jag var en hund

Hör och häpna, det faktiskt fungera
Att på stöveln sig avreagera
Jag fick ut frustration
Med hundimitation
Ingen mitt övertramp registrera

Läran av mina erfarenheter:
Dina barn är din stressbarometer
De din stress registrerar
Känner av, obstruerar
Därför, noggrant dölj dina svagheter

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *