Morgonstund har gråt utan grund…

Vad kan en lära av barnens gråt?
Den är rätt enerverande emellanåt
Låt mig denna morgon beskriva
Jag lovar att ej överdriva:

Vi startar när äldste en leksak skulle ta
Och lillebror bölade ”den hade jag”
Och riktade mot näsan ett kraftfull spark
Trots att han är liten han är ganska stark
Storebrors gråt bröt fram
Och lillebror bölade av skam

När de slutat gorma, slåss och träta
Och storebror kommit till oss för att äta
Han satte klistermärke på sin näsa
Som modern råkade fel avläsa
Hon tolkade det som ett skämt och skratta
Det var ju ett plåster, det borde hon fatta!
Och innan vi kunde begripa
Han började åter att lipa

Under tiden kom lillebror för frukostpålägg
Men aj då, för varmt var hans nykokta ägg
Dessutom var äggen vi skala
Alldeles på tok för hala

Så återigen lipa båda två
Och lillebror reste sig snabbt för att gå
När han gick iväg sade jag ”ok”
Strax efter detta jag ångrade mig

Ty elak jag varit som sagt just så
Det var som att jag tvingat honom att gå
Hans skrik gick ej att överrösta
Hans moder gick för att trösta

Hon avledde lillebror snabbt, rutinerat
På ett par minuter hon vändning presterat
Sen hoppa han ner från en stol
Och fick beröm för att han är cool

Hon skulle ju inte sett hans hopp!
Hur kunde hon titta? Vilken flopp!
Han började åter att gråta
Och ville ej mamma förlåta

Under tiden jag gick till storebror
Som ritat en teckning med kulspets och snor
Men den var inte riktigt klar
Och förstördes totalt av blicken från far…

Så för tredje gången gossarna gnydde
In i våra telefoner vi flydde
Och satt och surfade tyst
På en stund ingen sa ett knyst

Av bråk gör de inga halvmesyrer
Men tiden läker alla blessyrer
Nu har gossarna frukostbordet tömt
Och gråt och förtvivlan verkar va glömt
Borta är morgongråtchocker
Och de har fått nödvändigt socker

Nu är vi på lekplats och plockar bär
Och gossarna leker utan besvär
Vad kan en då lära av barnens gråt?
Som är så enerverande emellanåt

De gråter en skvätt tills ögat blir torrt
Ja deras förtvivlan är häftig men kort
Jag grubblar, fast ej lär det båta
Kanske bara får låta dem gråta?

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.