Med stadens mest svårsövda två…

Med stadens mest svårsövda två
Jag delar min adress
Måste erkänna då
Att det skapar en hel del stress

Det är trots det kul när nån frågar
Och vi tackade ja förstås
Till om grannarnas tvenne pågar
Ikväll kunde sova hos oss

En märkte viss nervositet
Kring om detta skulle gå bra
Det är annorlunda ni vet
Att umgås när det är da’

Och det syntes så smått i gester
Att en osäkerhet sig spred
Kring det där med att vara nattgäster
Allteftersom kvällen led

När vi till slut kom till den tid
Då lek mot vila skulle bytas
En nattgäst låg och sov bredvid
När de andras skärmtid måste brytas

Min förstfödde och storebrodern
Till nattkvarteret lydigt följde
En saknad av fadern och modern
Bak allvarlig min han höljde

Han bökade runt godtyckligt
Och fann till slut sömnposition
En halvtimme senare jag lyckligt
Lämnade rummet i tron

Att de bägge nu törnat in
Och att detta varit en succé
Jag var nöjd och ljus i sinn
Ända tills min son följde med

Och när vi till köket sen vandra
Och min frustration var stor
Då möttes vi av två andra:
Han moder och hans lillebror

Så satt vi där alla fyra
En stund för att samla energi
Sen fick de båda bedyra
Att de nu genast trötta ska bli

Och nu ligger jag bredvid en
Och rimmar frustrerat en vers
Medans modern i nattlampans sken
Med den andre lider samma pärs…

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂
error

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.