En fundering om att lära av sina misstag

Att människan ej lär av misstag
Det torde vara uppenbart
När jag ser på sönernas tilltag
Framkommer det tydligt och klart

När Frallan vill snurra fåtöljen
Strax efter att han trillat ner
Då är rimlig lärdom höljen
I viljan att snurra mer

Då tänker jag att krig och terror
I världen alltid har en plats
Ty tydligen trial and error
Ej leder till rimlig slutsats

Men plötsligt en tanke mig griper
Om fel i min tankeprocess
Barn följer ju andra principer
Nödvändigt för deras progress

Istället för ”testa, gör misstag
Och bli sen med lärdomen vän”
De följer ”testa, gör misstag,
ta smällen och testa igen”

I stunden det mig förfära
Men insikten för min del:
Hur skulle de annars lära?
Om de inte gjorde fel

De lärdomar ackumulera
I lek och i vänners lag
Sen lär de sig generalisera
När de blir äldre nån dag

Den inbyggda paradoxen
Längs generiseringens stig
När vi lärt oss placera i boxen
Det är då som vi startar krig

Så om vi valde bort att lära
Av misstag vi klantat oss med
Vi skulle oss oftare skära
Men skulle då världen ha fred?

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂
error

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.