På lekplats med ungar och grannar
Jag kunde gått hem, men jag stannar
Med öron som fat
Jag lyssnar på prat
Dold bakom båd gungor och spannar
Behöver mig alls inte gömma
Så snabbt de mig alla bortglömma
Så sitter jag då
Och lyssnar tyst på
När orden ur munnarna strömma
Jag ser hur de kämpar om makten
Och utan hänsyn sviker pakten
Mot centrum de strävar
Men lurar som rävar
I vilda uppmärksamhetsjakten
Nyfiket jag ser dramatiken
Hur pakt efter pakt snart blir sviken
Det påminner smått
Om såpoperakomplott
Men ock om partipolitiken
Ibland får jag vakta min tunga
Och ej glömma att de är unga
Ej lägga mig i
När de gramse bli
Trots att deras sinnen blir tunga
Och snart ska vi hem för att sova
Få höra små grymtningar dova
Och med mig jag bär
Bild av hur det är
En dos verklighet vill jag lova!