Eftertankens kranka blekhet…

En liten fundering såhär några dagar efter senaste galejet. Och tänk på att det är inte killen i filmen som skrivit brevet. Inte bara han i alla fall. Eller😬? Som ni även märker används här inte neutrala beskrivningar av rimmets könstillhörigheter. Erfarenheten säger att det inte behövs i detta specifika fall…

För festligt ändamål
Till mat och alkohol
En tänker lätt
Att det blir rätt
Med lite sång och skrål

Fram åker en gitarr
Och till godtyckligt arr
Allsköns talang
I allsångsklang
Med känsla och med darr

Och stämmor lägges till
Nån läser innantill
Nån wailar schysst
Nån mumlar tyst
En kan knappt sitta still

Fram till en given gräns
På fest helt rätt det känns
Men alla vet
Att måttfullhet
Krävs som ingrediens

Och när nån tittat bort
Och ställt gitarren kort
Utan invit
Han smyger dit
Snabbt som i sprintersport

Han strupen vätat har
Och är redo och klar
För egenkär
Gitarrkonsert
Tills han är ensam kvar

Vem är denne sadist?
Ni vet såklart, javisst
En får ej hämnd
På självutnämnd
Lägereldsgitarrist

En partytrubadur
Som helt utan censur
Sin skåpmat kör
Till festens kör
I stenhård diktatur

Och under styrning hård
Han tar dem i sin vård
De vänta få
Och hoppas på
Att han hittar ackord

Dylan och Rönnerdahl
Det är en startsignal
Han tröttar ut
Tills de tillslut
Når festens grand final

Visst känner han sen skam
Över soloprogram
Men nästa fest
Vid given gest
Han åter kliver fram…

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂
error

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.