Du har tappat ditt lösen…

Efter förfrågan, en något mer digital och modern version:

Du har tappat ditt lösen till förskolans app
Du valhänte far med mobilen
Nu framstår du oseriös och slapp
Och kontot är övergivet
Vad var det för lösen
Var det långt eller kort
Har du det nånstans nedskrivet?
Tänk efter innan användarn slängs bort
Du valhänte far med mobilen

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂

Du har glömt lämna in…

Du har glömt lämna in förskolans lapp
Du trötta småbarnsförälder
Nu framstår du oseriös och slapp
Ja, nu krävs det återgälder
Var har du din lapp?
Är den hemma måntro?
Eller kan den va glömd i din väska?
Tänk efter nu innan misstron gro
Och du tvingas kopia äska

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂

Om barn, matematik och föräldraskapet

När vi gick från ett barn till två
Kunde vi kallt konstatera
Att det gick rätt bra ändå
Men på att göra-listan hamnade mera

Vårt överläge i numerär
För evig tid var nu borta
Logistiken blev ett större besvär
Och nätterna blev onödigt korta

Vi tappade all energi
Ja trötta och glåmiga vi blev
All förväntad synergi
Av en lekkamrat uteblev

Istället blev det uppenbart
Att våra gossar konkurrerade
Och när den ene gråtit klart
Den andre gick in och alternerade

Nej, missförstå mig inte nu
Jag är på intet sätt besviken
Vi älskar dem, jag och min fru
Jag vill bara påpeka matematiken

Som vi efter hand fått förstå
Att ifråga om barn och belastning
Ett plus ett blir långt mer än två
Ja, avlande har rejäl avkastning

Och denna insikt jag tagit för sann
Att det jag lärt i skolmatematiken
Ej med lätthet appliceras kan
På småbarnsföräldralogiken

Att belastning per närvarande glin
Ej helt enkelt kan adderas
Effekten nog snarare i teorin
Är att barnens behov multipliceras

Döm om min förvåning då
När från dagis de fick med hem en frände
När de nu var tre, inte två
Något udda med logiken hände

Istället för den eviga konkurrensen
Var de glada och mer tid vi fick
Att sköta den dagliga ruljangsen
Och vid maten de åt med bestick!

Vad ska man dra för slutsats av de’
I detta jag måste grotta
Hur kan ett plus ett bli tre
När ett plus två blir ett komma åtta?

Ja, kanske för tidigt att slutsats dra
Logiken är klart diffus
Men om det är en konstant logik tänker jag
Att vi alltid ska ha öppet hus

/30 oktober 2017

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂

Inte ens…

Inte ens en morgon i oktober
Kan man få lite morgonfrist
Och bara vända sig och somna
Och det tycker jag är lite trist

Inte ens en morgon i oktober
Kan de visa tillbörlig respekt
Men den mörkaste morgon oktober ger
Har jag drömt om att slippa bli väckt

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂

Det var bättre förr eller senare

När jag ligger och lyssnar till låtsasgråt
Från en lillglop som ej finner vila
Då dras mina tankar osökt åt
Tiden innan man med sånt behövde deala

Då lönen på nöjeskontot damp ner
Och fritid innebar fri tid
Då man åt när man ej ville va hungrig mer
Och kvällen sällan var en maktstrid

Då man sökte sig bort från folk som sa
”Du är dum” och som bråkade och slog en
Då det kändes som att varje nyfunnen dag
Kunde sluta med en runda till krogen

Ja, detta är sånt jag tänker på
När jag sitter och lyssnar till gråten
Och till skäll och glåpord från en av de små
Och aldrig tycks bli förlåten

För att jag hjälpt till och hämtat en napp
Och på detta sätt allt korrumperat
För att jag erbjudit kram och klapp
Och på detta sätt sonen frustrerat

Just då kan det hända att jag längtar bort
Till då kvällen sällan slutade så tragiskt
Men sen blir vi vänner och inom kort
Känns detta mer äkta och magiskt

/23 oktober 2017

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂