Lucka sju, många bäckar små

Släden for på över himlavalv
Barnen satt tyst i förundran
Landa till sist med ett kraftigt skalv
Ner på den arktiska tundran
Där på permafrostigt gräs
Bökat av mången renars bläs
De anslöt till stor barnskara
Samlad att jorden försvara

Lucka sex, stolthet och oro

Mor och far stod där och såg på varann
Tårar i ögonvråna
På något konstigt sätt lappen de fann
Ingen av dem förvåna
”Ja” sa mor ”då har det nu hänt.
Klart att det skulle bli i advent!
Våra gossar ska världen rädda!
Hoppas att de är varmt klädda!”

Lucka fem, ett meddelande

Fadern och modern sprang ut på sin trapp
Borta var släde och knattar
Såg genast då på marken en lapp
Läste dess budskap: ”Ni fattar!
Fattar att så som ni vuxna gått på
Världen behöver all hjälp den kan få,
Tog era barn med på färden
Ut för att rädda världen”

Lucka fyra vi nu avfyra

Vantar, mössor, stövlar, banan
Aldrig nån varit så rapp
En röst som viskade ”Kom nu barn,
Skynda, tiden är knapp!”
Upp i släden bredvid varann
Snabbt upp de for, över himlen försvann
Kvar på familjens trapp
Låg en liten handskriven lapp

Lucka tre, är ni med?

Trots att det var åtta grader och tö
Alls ingen julatmosfär
Utanför dörren, en släde på snö
Hur kunde den hamnat där?
Uppståndelsen kring detta var stor
Far sprang in för att väcka mor
Gossarna kände ett kall
Drog på varsin overall