Kritisk tanke om källkritik

Tvenne missuppfattningar om ett och samma ord
Bidrar till ett trist samtalsklimat uppå vår jord

Ordet som rätt många missförstår är ”källkritik”
Och i nån mån kan man kanske skylla semantik

Därför uppå internet det kritiseras nitiskt
Utan att folk för den skull har reflekterat kritiskt

För att förstå vidden av ett vanligt tankefel
Bör man bryta ner och titta noga på var del:

Första missförståndet är en feldefinition
”Källa” syftar till ursprunget av information
Och är knutet till att skilja fakta från fiktion
Inte till enskilda attribut hos nån person
Enkel regel för att kunna hålla en god ton:
Mellan sändare och sändning göres distinktion

Andra missförståndet handlar om ordet kritik
Runt det ordet finns en generell problematik
Glidning gjort att ordet fått trista konnotationer
Tros användas mest om en har unkna intentioner

I egentlig mening är kritik mer att bedöma
Och då både finna fel, men också att berömma

Sätter man ihop dem är då alltså källkritik
En typ av informationsbedömningsmetodik

Som tar hänsyn till båd sanningshalt och intention
Och som hjälper en att ta till sig information

Ja, i ordet åsyftas ett sätt att resonera
Källkritik ej tvunget handlar om att kritisera

Därför när ni läser nåt och känner oklarhet
Vill ni kommentera, använd då välvillighet

Om ni läst det här och kommentar till dikt vill lämna
Skriv snällt eller inget så att min värld inte rämna

Skriver ni att ni tycker att jag är dum i bollen
Sannolikhet är hög att ni tillhör internettrollen

Läskiga och elaka och helt utan samveten
Enda bra, de vågar sig ej ut i verkligheten…

Lappkast

Det är ett svårt besvär
Att leva som man lär
I livets kaos
Helt utan paus
Jag tänker sisåhär:

Resonemanget vänd
Häng med och sätt en trend
Lär som du levt
Båd snett och skevt
Så blir du mindre spänd

Jag för nu i bevis
Min nyfunna devis
Så du får se
Hur gött de é
Med denna exercis

Såhär faktiskt det är
Att mitt träningsbegär
Jag hittat på
För att framstå
Som nyttig allkonstnär

Ja närmre verklighet
Jag börjar att bli fet
Och springer mer
För att gå ner
Ja, så var det med det

Och detta med lyrik
Är en hemlig teknik
Att via rim
Simsalabim
Få mig verka unik

Erkänner också då
Att tid utan de små
Ej implicera
Att jag fundera
Runt vad de hittar på

Och när vi får besök
Vi städar upp allt stök
Så kom ej hit
Surprisevisit
Då blir det angst och bök

Och erkänna jag vill
Att jobbet jag går till
Är en hybrid
Av egentid
Och dagligt tänk och pill

Och initiativ
Som möts av dåligt driv
Är kopplat till
Att jag nog vill
Ha fler alternativ

Och obeslutsamhet
Är min personlighet
Så mitt beslut
Om rimmets slut
Kan ta oändlighet

Men när jag tatt beslut
Jag säger resolut
Goodbye, hejdå
Nu ska jag gå
Tack för att du stod ut!

En sista sensmoral
I detta mitt brandtal
En lögn så vit
Kan skapa skit
Och skeva ideal

Så häng nu gärna me’
På detta ”senaste”
Om allt är skevt
Lär som du levt
Det kommer bli succé!

Och glöm ej var du hört
Det som mot ljus dig fört
Men går det skit
Kom inte hit
Och säg att jag förstört

Lång fri association som tolkning av annan person

Jag roade mig häromdagen
Betraktandes äldre person
Av minen och anletsdrag
Att dikta hens sanningsversion:

_______________________________

”Titta, en småbarnsmamma
Ser sliten och hålögd ut
Det är för att ”fritt” hon ska amma
Går ständigt med tutten i trut

Annat var det på min tid
Då var matningschema rutin
Och nog var det bättre alltid
Så de ej blev hagalna svin

Och kläder det hade de på sig
Som passade kön och säsong
Ja, ingen kunde förebrå mig
För hur vårt hushåll hölls igång

Och dagis det verkade bråkigt
De stannade hemma hos mig
Och lärde sig av att ha tråkigt
Och att med småsak roa sig

Och gubben han ordnade pengar
Som fick vår familj att gå runt
Så vi kunde köpa små sängar
Vi hade ej råd till nåt strunt

Den dan vi blev make och maka
Vi visste att livet blev lugnt
Och visst fick vi en del försaka
Ja, ansvar för oss vägde tungt

Nu går de på institutioner
Föräldrar kräver ”egentid”
Det kostar väl staten miljoner
Och sätter barn tidigt på glid

Och mamma och pappa de jobbar
Och träffar knappt alls sina små
Karriärslivet gör dem till snobbar
Som ansvaret sitt ej förstå

Och när de sen går hem för dagen
Med luren i högsta hugg
Ja, då kommer fotobidragen
Med småbarn som glor under lugg

Så håller de på hela tiden
Men vem uppfostrar deras gli?
Tar de egentligen striden
Eller curlar de vägen fri?

Så att ungarna deras får lära
Att de duger vad de än gör
Och inte strävsamt ära
Att ”vill” kommer efter ”bör”

Så ska de sen ”jobba med media”
Och ”ha egen youtube-kanal”
Med fokus på att få va lediga
Helt galet gör de sina val

Så vaknar de mitt i livet
Och tänker på mening och så
Och saknar då kollektivet
Dit alla ska dra sitt strå

Ja, ensamhet föds i nutiden
Där alla förverkligar sig
Där fokus är på individen
Och folk knappt ens mer säger hej

Och ingen reser sig på bussen
För ingen ser en gammal tant
Som börjar bli trött uti stussen
Nej, de sitter kvar helt flagrant

Framåtlutade små profiler
Som mitt bland allt folk och ståhej
Plippar på sina små mobiler
Och är ”sociala” för sig

Och livet pågår runt omkring dem
Men inget av det har de sett
För numera har de ju sitt hem
I skärmen, på internet

Ja, kanske att de har fått ”frihet”
Att slå in var oöppnad dörr
Ej räcker familjelivet
Men visst var det bättre förr?!”

_______________________________

Jag gissar att min tankebana
Baserad på det som jag såg
Helt andra idéer frammana
Än det som bak hennes blick låg

Men visst var associationen
Ändå lite kul, eller nej?
Tänk dig då den här situationen:
Att nästa gång ser jag på dig…

Till seriösa medier som ej vågar vara oseriösa…

En urgammal tradition
Som piffat upp våran nation
I år är hotad
Av vissa skrotad
På grund av sanningsregression

Det är en aning beklagligt
Rentav lite obehagligt
Att de börjar darra
Och ej vågar narra
På dagen då det varit lagligt

För att det som frodas i eter
Är alternativa nyheter
Ja rent jävulskap
Med tveksamt budskap
Och ofta med källtveksamhter

Då börjar jag smått fundera
Över hur ni borde agera
Är det då helt schysst
Att sitta där tyst
I rädsla att sig själv genera?

Istället ni jobbar på nitiskt
Med rädsla för att rent politiskt
Läsaren bortskrämt
Med oskyldigt skämt
Som den ej kunde läsa kritiskt

På i alla fall just denna dan, va
Så borde ni luras som fan, ja
Och visa hur lätt
Vi luras komplett
Om källor vi inte utmana

När ni utav rädsla flämta
Och ni inte ens vågar skämta
Blir media blir stum
Blir läsaren dum
Då har ni inget kvar att hämta!

En lååång fundering om kategorisering…

Som skapelsens ”smartaste” djur
Det ligger i människans natur
Att vi reflekterar
Och kategoriserar
För att i vår värld få struktur

I många fall är det ett sätt
Att urskilja fel ifrån rätt
Att undvika fara
Genomet bevara
För att kunna säkra vår ätt

För varje nyträffad person
Görs snabbt en klassifikation
Av allting skönjbart
När vi klassat klart
I rastret hen fått position

Inordnad i en hierarki
Där hen sedan oftast förbli
Där platsen hen fått
I stort och i smått
Bekräftas genom empiri

På detta vi sedan basera
Vår tolkning av hur hen agera
Vår tro på vårt jag
Gör vår vilja svag
Att slutsatser falsifiera

Och vore det ej för anlag
Att utifrån se på vårt jag
Är jag fast i tron
Att just distinktion
Är det som gett oss övertag

Men denna vår egocentrism
Den skapar en otveklig schism
Vårt tankearbete:
Skilj agnar från vete
Det skapar en sorts dualism

Om jag så snabbt kan döma dig
Vad tänker då du nu om mig?
Är skjortan min struken?
Hur sitter peruken?
Var det jag sa innan ok?

Så går vi omkring med oro
För vad alla andra ska tro
När de på oss ser
Och svårtolkat ler
Vår osäkerheten börjar gro

Osäkerhet föder konflikt
Kan leda till världskrig på sikt
Urskiljningsförmåga
Välsignelse? Plåga?
Det handlar nog mest om jämvikt

Vad det var jag ville få sagt
Jag inte på minnet har lagt
Men jag fördrev tid
Med tankar på glid
Det var nog nåt klokt och abstrakt…