I kval inför val…

På sociala media vi möts och håller me’
För de vi valt till vänner resonabla människor e
Och tycker vi nånting, gör våra vänner också det
Så stärker vi varandra i vår övertygelse

Att diskutera saker med dem som oss är rätt lika
Så har vi alltid gjort, fast innan mer över en fika
Vår känsla av samhörighet vårt eget jag berika
Men ve den som från gruppens norm och åsikter avvika!

Att detta sker på internet torde väl va ok?
Då kan en fikasnacket hela tiden ha med sig
Och vännerna finns alltid där på närmaste display
Att lyssna, fatta, stärka allt vi tänker och vill säj

Men parat med att detta flyttat in på internet
Vi får nyheter och åsikter till oss på nytt sätt
En glidning från journalistik till fikasnack har skett
Och källkritik på detta vis har tagit till reträtt

Vår faktagranskning skippas under nyvunna parollen:
”Om man ifrågasätter ständigt blir man yr i bollen
Min åsiktsfrände har ju redan fixat den kontrollen”
På detta sätt vi plogar vägen fri, fram kommer trollen

Och kritisk tanke ej längre är vårat ideal
Nä, viktigare är att sprida åsiktsmaterial
Och faktakoll och analysförmåga blivit skral
Och det blir något skrämmande när det är dags för val

Och om du läst såhär långt kanske du slikt nu fundera?:
Hur ska jag då ta reda på hur jag nu ska votera?
Hur ska jag då partiprogram och utspel rätt värdera?
Nåt matnyttigt får han väl ändå ge som kan fungera?

Här, mina tio cent för dig som ej har dig bestämt:
Ta nu vårt val på största allvar, det är inget skämt!
Tänk inte på personer, ej heller på enskild fråga
Tänk på framtidsvisioner, tänk även handlingsförmåga

Jag avser ej att dyvla på dig egen åsikt här
Men när jag chansen får jag gör mig såklart glatt besvär:
Därför nu inför valet vill jag så ett litet frö:
Den viktigaste frågan är väl ändå vår miljö?
Skolgång, invandring, skatt, pension, och vård och andra frågor
De kommer va oviktiga om världen står i lågor…

Näringslära

Jag är trött på att laga mat
Och att fuska med halvfabrikat
Och sen tjata som fan
På hungriga barn
För att få dem att tömma sitt fat

Flera gånger vareviga dag
För det här utsätts barnen, och jag
Jag är trött på protester
Och på kastade rester
Trött på ansträngning och nederlag

För att råda bot på det här
Jag nu gjort mig ett attans besvär
Med att forska och stå i
Om näring och energi
Och lösningen är jag nu när

Denna lösning kan kännas ovan
Men den är faktiskt klurig som fan:
Om vi slutar fundera
Och helt still vegetera
Kan vi äta blott en gång om dan

Och mitt enda dilemma då
När jag plötsligt mer tid kommer få
Med vår klena diet
Kommer orkeslöshet
Hur ska vi då få tiden att gå?

”Skåpmat”

Ett gammalt rim som aktualiserades, och därmed uppdaterades något, i helgen när vi skulle skapa ordning inför terminen…

Som att simma med hopbundna händer
Som att dansa med hopbundna ben
Som att plocka ett sandkorn i sänder
Som att släcka en eld med fotogen

Som att äta där folk tömmer tarmar
Som att dra en vagn utan hjul
Som att semaforera utan armar
Som att på begravning försöka vara kul

Ja så mina vänner känns det
Att med precision och glans
Montera en möbel från Ikea
Med två ungars assistans…

Flyg fula sommar, flyg!

Tar bladet ifrån munnen
Har tröttnat på att se
Semesterpärla funnen
Där nån fåraktigt le

Med vinglas uti handen
Och bländvitt leende
Och fötterna i sanden
Och solnedgång på det

Och sandiga små ungar
Som ler med jätteglass
Och gröna små skogsdungar
Och picknick i Alsace

Och brassestol och filtar
På camping eller strand
Och små lintottepiltar
I vårt avlånga land

Nä, fram med lite annat
Med diskbänksrealism
Nån som gråter förbannat,
Och lite bråk och schism

En unge som har trillat
En mage sladdrig, slapp
Ett skrapsår någon pillat
Nån synligt sur, fed up

Nån som ligger och svettas
Uti en sandig säng
En bild på peng som sprättas
På äcklig fiskgratäng

En mjölkdrink som sig skurit
En tvättkorg överfylld
Allt sånt vi nu bortskurit
I verklighet förgylld

Där ”bästaste” med hjärta
Vår sommarlovschimär
Har inslag utav smärta
Och skavande misär

Där både stor och liten
Får lida och må skit
Av myggbett, skav och spriten
Av seg sommarbronkit

Lägg av med tidsfördrivet
Där bilden vi beskär
Så vi får se på livet
Precis som livet är

Så vi kan börja greppa
Att sommarn resolut
Nu greppet om oss släppa
Och snabbt går mot sitt slut

Och sommarlov helt ärligt
Har hög intensitet
Visst blir det lite härligt
Med flärdfri verklighet?