Nordlig vintertröstevers

Nu är den förbannade vintern här
Med mörker och kyla och skit
Varför gjorde förfäderna sig besvär
Med att ta sina ärenden hit?

Ty mörker och kyla och väta ej är
Något vi mår bra av att hantera
Möjligen att det oss nordbor lär
Att vår ångest kanalisera

Ty släppte vi fram vårat vinterhumör
Vi skulle varandra utplåna
Men tittar man på vad vi istället gör
Är vi om varandra rätt måna

Och trots vår brist på D-vitamin
Vi står pall, det är våran plikt
Trots mörkrets effekt som stämningssordin
Det kyler ner mången konflikt

Så kanske ska vi i vår nordliga krok
Som med kyla och mörker oss plåga
Tänka att man av kyla blir klok
Och av värme och sol, en odåga:

Nu är den välsignade vintern här
En tid för kontemplation
En tid då vi bygger upp vår karaktär
Och vilar vår extraversion

Sen ses vi till våren med laddad reserv
Bland rosor och hyacinter
Och umgås tills vi gått på varandras nerv
Och då, åter dags för vinter

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂

Dåliga väder och skrytiga fäder…

På sociala media
I stövlar och regnställ
Så präktiga och rediga
Med vantar i pastell,

Vi visar våra knattar
På regnig promenad
Hur kul de har och skrattar
”Naturen gör en glad”

Men vem är det vi lura
När glada vi framstå?
När kläderna blir sura
Man blir det själv också!

Vi stannar där så länge
Som krävs för en bra bild
Vidare skogsumgänge
Känns mest som tid är spilld

Istället då till bilen
Och alla hänger med
Och snabbare än pilen
Vi kör hem till tv

I soffan vi sen såsar
Och följer instagram
Och frossar godispåsar
Och samlar likes med kam

Från mödrar och från fäder
Som genast känner skam
Att de stoppats av väder
Och regnställ åker fram

Och sen om några timmar
Syns deras barn i storm
”Se så härligt de stimmar”
Småbarnsfamiljens norm

Och karusellen snurrar
Med regnväder och skam
Och telefonen burrar
Av likes på instagram

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂

Blodsockerkarusellen

(Mel: Kalle på Spången)

Var får man uppleva ostadigt humör?
Jo i den stora blodsockerkarusellen
Var går det åt helvete hur man än gör?
Jo i den stora blodsockerkarusellen
Man förberett födointag med bravur
Men tajmar man dåligt, ja då blir nån sur
Ja då kan man räkna med att få en tur
I socker, vilken socker?
Jo socker, vilken socker
Jo i den vilda blodsockerkarusellen

Och om man då testar omvänd strategi
För att undvika blodsockerkarusellen
Man preppar med mellis för ny energi
För att undvika blodsockerkarusellen
På kort sikt humörsvängning ej synes till
Men ungarna kan inte hålla sig still
Och plötsligt man står där trots att man ej vill
Vid socker, vilken socker?
Jo socker, vilken socker?
Jo i den vilda blodsockerkarusellen

Vad drar man för slutsats av erfarenhet
För att undvika blodsockerkarusellen?
Man tidigt bör tygla sin fertilitet
För att undvika blodsockerkarusellen!
Men trots alla bråk utan vett, utan sans
Så vill jag nog alls inte va någonstans
Där man till ett åk inte har någon chans
I socker, vilken socker?
Jo, socker, vilken socker?
Jo i den vilda blodsockerkarusellen

 

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂

Funderingar på en flygplats

Allvarliga herrar i mörka kostymer
Rullande små väskor, spår av herrparfymer
Jag möter på min väg emot hemmets lugna vrå

Alla dessa män på varsitt möte varit
Viktigt nog för att de alla hemifrån har farit
Ändå får jag känslan av att alla vi är små

kuggar i maskiner som rullar och tuggar
För att uppnå mål som allting annat överskuggar
Allt för att prognoserna och budgeterna nå

Medan vi där ilar, mellan flygen kilar
Nån redan på nästkommande budget filar
En med höga ambitioner vi såklart ska klå

Värdet av processen, slitandet och stressen
Är att vi bevakar våra ägares intressen
De som gör att lön och anställningstrygghet vi få

När sen lönen kommer vi den glatt spenderar
Räkningar betalar, sparar, konsumerar
Lyxar till det för att vi till stacken dragit strå

Pengar vi spenderar, in i karusellen
Så män i kostymer kan resa till ställen
För att diskutera hur de del av kakan få

Långt ifrån familjen, kuggar i maskiner
Som för sina ägares skull jagar små sekiner
Som sen gör att de få lön och sin dröm kan uppnå

Pengalotteriets tombola den snurra
Sällan den i sitt maskineri får någon fnurra
Får den det en sliten kugge skulden ofta få

Den får då utbytas, mot en ny obrukad
Kastas bort och lämnas, olycklig och stukad
In i spelet en ny kugge med kostymen på

Det ger lite svindel att på detta tänka
Hur vi likt små skator jaga allt som blänka
Nä, nu får jag släppa detta, hem till mina små!

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂

Bollsinne, aplomb och brist på empati

Bollsinne, aplomb och brist på empati
Statusmarkörer i skolan jag gick i
Den andra en följd av den första såklart
Blir man vald först på gympan får man en bra start
I en tid då man växer och frodas
Den starkes makt förmodas

Empatins roll i det hela då?
Jo, tänker du efter kan du nog förstå
Att den som är starkast och vet det
Och dessutom är fri från samvete
Kan hackordningen förstärka
Och uppstickare motverka

Och var man som jag medioker på boll
Och smått osäker på vilken roll
Man skulle ta i gruppen
Utmanade man inte tuppen
Målet istället var gruppens mitt
Där man fick vara med och hade fritt
Från folk som ifrågasatte rollen
Och som utmanade en om bollen

Där kunde man helt få verka ifred
Man slapp vara rädd, man fick vara med
Man kunde utvecklas och bli trygg
Slapp hålla vakt bakom sin rygg

Och ordningen sattes i gruppen vid start
Den kände alla till rätt snart
Och slapp man toppen och botten
Då hade man dragit vinstlotten

För trots att ledarna satte respekt
Blev det tydligt, sen i retrospekt
För dem var skoltiden livets essens
Efter det fick de svårt att finna balans
Ja, de som så tidigt peaka
Numera ej är så unika

Ty om bollsinnet ej var extraordinärt
Och de ej på bollsport sig livnärt
Har aplomben nog också sinat ut
Och de fått ta en massa beslut
Som håller bättre i längden
De har blivit mer en i mängden

Och för dem som än saknar empati
Ett liv kan lätt ganska ensamt bli
Ja, den som ej bryr sig om andra
Riskerar att ensam få vandra

Och när de var upptagna med tyranni
Vi andra utvecklade vår empati
Och när de bevakade sin position
Vi andra la tid på reflektion
När de såg oss andra som minioner
Vi lärde oss bygga relationer

Så bollsinne, aplomb och brist på empati
Tycktes då vara en vinnarstrategi
Men sett över livets epoker
Föredrar jag att va medioker

Ingen tid att spilla, följ mig eller gilla 🙂